Jävla parasiter
Våren 2016 har JÄVLA PARASITER, FUCKING PARASITES, premiär i Australien:
Pjäsen beskrivs på teater la mama's hemsida:
This play is about two teenage exiles who meet one morning in a cold, bare room, in a processing centre or detention facility, or some other kind of prison somewhere.
Swedish playwright Ninna Tersman’s FUCKING PARASITES is based on interviews with asylum seekers, immigration officers, lawyers, doctors, and the police, but at its heart is the gently heartbreaking love story between its two protagonists, barely more than children, who each struggle to comprehend both the darkness they have escaped from, and the callous version of purgatory they have escaped to.
Fucking Parasites is a subtly drawn, deeply poetic meditation about the vast range of contradictions and universalities that comprise what it is to be a human being.
In an era of Children-In-Detention, Paranoid-Trumpism, Real-Terror, and Enforced-Mass-Human-Migration, Tersman’s play is as profoundly relevant as it is beautifully written.
The Australian premiär of FUCKING PARASITES in the Spring of 2016 is directed and designed by award winning theatre maker Adam J. A. Cass (I Love You, Bro; Bock Kills Her Father; Since the Death of Sarah Kane), and features two emerging performers, Asha Khan and Elizabeth Esguerra.
JÄVLA PARASITER hade Sverigepremiär på länsteatern i Sundsvall, Scenkonstbolaget, den 8 mars 2014. Lena Mossegård regisserar.
Det är en pjäs om att bli berövad allt – och samtidigt balansera på en knivsegg i väntan på att få tillgång till en plats där man får stanna.
Irma är 15. Hennes mamma bara sover, i väntan på besked om de får stanna. Axel, 16, som just anlänt, vill egentligen bara vara ifred. Han värjer sig för Irmas pockande frågor kring om han och hans familj verkligen flytt genom ett avloppsystem? Eller varför hans pappa egentligen låsts in, om han nu inte begått något brott? Irma är irriterande och påträngande. Mot sin vilja dras dock Axel in i en dialog med henne. Medan timmarna går i det ödsliga rummet på förläggningen kommer ungdomarna i sin utsatthet allt närmare varandra. Tillsammans delar de med sig av det outhärdliga: att de inte vet om de får stanna. Eller om de kommer tvingas tillbaka dit de flytt från.
Jävla parasiter är en pjäs för ungdomar och vuxna om mänsklighet, fördomar, tillhörighet, vänskap, desperation och förlorat hopp. Om hur det är att anlända till en ny plats där man inte får möjlighet att landa. Om att inte bli trodd. Om att tvingas leva med minnen av förtryck och flykt. I Jävla Parasiter heter huvudpersonerna Irma och Axel. Länderna de tvingats fly från hade äppelträd och björkar. Vad de flytt ifrån och vart de kommit får vi inte veta. Men det är inte heller viktigt. Pjäsen ställer perspektivet om flyktingskap på huvdet. Hur skulle det se ut om det var du som satt på en stol och blev utfrågad om var du kom ifrån. Och din historia inte blev betraktad som trovärdig? Och du och dins familjs motiv blev granskade om och om igen, för att man trodde att ni hittat på. Bara för att ni velat söka lyckan någon annanstans. Inte för att ni haft verkliga skäl att under dramatiska former bryta upp från hem och vänner.
JÄVLA PARASITER fick Playmarket New Play Award för bästa nya pjäs i Nya Zeeland år 2008.
Citat ur juryns motivering:
“a charged and theatrical take on political issues very close to home, with its own
strong musicality and use of language, it beautifully plays out the drama of an intense
relationship between two fascinating characters”.
JÄVLA PARASITER framfördes vid en scenisk läsning av Shebang Theatre Company på The Pacifica Playhouse i London i oktober 2008.
Download the Newsletter here.